22 november, 2011

Om att våndas lite grann

Så var det bestämt nu...
Den 9 januari börjar jag jobba igen.
Klockan 7.15 ska jag vara redo, och sen börjar vardagarna se lite annorlunda ut än vad de gjort de senaste året.
Vart tog tiden vägen. Hur blev bebisen ett litet barn?
Jag saknar redan den här tiden, fast det är mer än en månad kvar....

För ett år sen såg det ut så här:
En månad kvar tills vi äntligen skulle få träffa henne. Ä N T L I G E N!!!



Men tiden går ju fort när man har roligt! Och det blir säkert bra det här med. Men det gick för fort...det gjorde det allt...





2 kommentarer:

  1. Usch jag känner igen din ångest! Nu ska ju inte jag börja jobba än på väldigt länge, men vardagen kommer ju förändras ordentligt när Milo börjat hos dagmamman och bäbis kommer... Men förhoppningsvis kommer man in i den nya vardagen snabbt :)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Haha, jag läste kommentaren om fotbollsstrumporna precis. Jag har liksom inget annat val än ta in dom. Vi har ju bara balkongen. Men fy för en dålig lukt! Och ännu värre om väskan har stått ouppackad ett par dar... =)

    SvaraRadera