03 oktober, 2011

Om en liten som blev stor

Så hade jag bara en bebis kvar.

Den lilla vithåriga vilda fyllde fem och blev större och jag bara undrar hur det gick till...
Han fick filmer och en cykel. Actionfigurer och böcker och godis.
Men gladast blev han för de nya färgpennorna och den nya målarboken som var helt orörd och precis fylld med bilder att färglägga.
Han lärde sig att starta en cykel som nästan är lite stor och han bjöd in grannar och barn från gården på tårta när det började mörkna runt husen.
Han är världens bästa lillebror och världens snällaste storebror.
Han är den finaste sötaste lilla femåringen och vi älskar honom så det känns djupast in i hjärtat.
Han är både så stor, så stor nu och samtidigt så liten som man bara kan bli ibland.

Det känns inte alls länge sen som han låg där, nyfödd på min arm och var alldeles ny här i världen.
Och visst kan man se att hans lillsyster fått lite drag från sin fina bror...

Lilla bebis-Max

 



Han är iallafall helt nöjd med sin dag.
Nu använder han sina sista födelsedagstimmar åt att... ja precis, färglägga sidorna i den allra bästa presenten!

Grattis älskade Maximilian












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar