Om små fel och brister

Det är inte på topp här i huset.
Fullt upp -as usual- och så någon höst-smeta som inte kan bestämma sig om den ska ge oss munblåsor, feber, huvudvärk, illamående eller bara vara jävlig och dra på oss alltihopa.
Jag är trött och känner mig och ser ut som en koala undefär. Allt går i slow motion. Och igår när vi skulle iväg, Fru Tidsoptimist och hennes två minsta till dagis (vi han dock både med dusch och frukost den morgonen) så började det bra de första hundra meterna, men sen kom Max på att hans cykel var så gammal och ful så den inte  gick att cykla på alls!

-Snälla Max kom igen nu. Dom väntar på dagis på dig!!
- Nej!! Cykel är ful. Jätteful!! Titta här! (och så slår han till lite demonstrativt på styret)
- Nej den är ju as cool. Du har ju gas och allt! Gasa nu så kör vi. Det är säkert skogs-dags med, och alla står och väntar nu. (Varför lär man sig fan   aldrig vilka dagara dom går till skogen???)
Så då börjar han cykla. I snigelfart på den fula gamla cykeln. Sakta går det. Så där sakta att det kryper i mamman som dessutom ser att nu är klockan över nio och vet då att fröknarna står garanterat uppradade på dagisgården med förstoringsglas och barn (som kom i tid) i reflexvästar och tittar bort åt vårt håll och sen på varandra och nickar och tänker samma tankar utan att behöva säga ett enda ord...

-Bra Max, nu cyklar du ju. Kan du cykla lite fortare bara??
Då ramlar han! Så där titta-på-mig-nu-för-nu-välter-jag-med-den-här-fula-cykeln-blicken och ligger bara kvar där under cykeln med sin enorma ryggsäck och gör inte ett dugg för att resa sig utan suckar och säger typ att
-Jag säger ju att den är dålig!
-Nä kom igen nu Max!!
Tar upp barn och cykel, sätter honom på cykeln och börjar gå FORT, SJÄLV med vagnen och ropar
- Kom nu annars går dom nu. Kom igen. Agnes vinner ju här i vagnen nu!! Ska en bebis vinna över din racer-cykel eller??
-DEN ÄR JU DÅÅÅÅLIG!!!!!
Och där någonstans brister det för mamman-
MEN KOM NU FÖR FAAN, DET ÄR TJUGO METER TILL VÄGEN OCH SEN ÄR VI FRAMME!! CYKLA NU DÅ FÖR FAAAN!!!

Och där cyklade en dagis-kompis mamma förbi i cyklehjälm och med sin portfölj.
-Godmorgon, godmorgon!! Hmmmph...

Men sen cyklade han och fram kom vi. Och dom stod och väntade, men det var två vikarier så jag behövde inte skämmas så där jättemycket och Max var skitglad att det var skogen-dag (även om han inte verkade bry sig ett skit när jag sa det femtusen gånger på vägen dit)

Sen fick jag ett sms om en promenad och efter den var jag lite mer i fas.

Idag sov vi alldeles för länge, så Max fick äta smörgåsen på pakethållaren i den alldeles för lilla barnsadeln och Agnes fick vara hos grannen när jag fem minuter över nio körde som en galning bort till dagis.
Iklädd endast denna outstanding outfit:

Ni fattar ju!! Jag är ju inte så jävla perfekt alla dagar jag heller.
Så när vi endå är igång med en sån här halv-sjuk seg dag så byter vi blöjorna i soffan och äter frukost på golvet framför prisess-bollibompa och hoppas att bebisen somnar snart så jag kan försöka sova bort min huvudvärk.

Även solen har ju sina fläckar.