Det är för mycket av det ena, för lite av det andra.
Har jag tagit för stora beslut som är nästan omöjliga att ändra?
För mycket folk runt omkring men att endå känna sig helt ensam.
Är man krävande eller är det bara fel, så man måste ändra om?
Ska man ta hänsyn och se till hur andra tänker eller gå på sin egen känsla.
Jag är ju inte "lite av varje" utan ganska svart eller vit.
Och just nu är det ganska svart alltihopa.
Ååå om man vore 15 år igen, då allt var så enkelt.
Varje dag som vuxen är faktiskt inte alltid kul!
Åh du har så rätt, att vara förälder är inte alltid så rosenrött!!
SvaraRaderaFaktiskt inte barnen som ger mig huvudbry. Inte ens föräldraskapet...
SvaraRaderaDen här ggn är det något helt annat faktiskt...
//M
Men hur gammal du än är har du ju alltid din egen mamma att luta dig emot när det blåser - Glöm inte det! Kramar
SvaraRadera