11 juli, 2012

Om det finaste av minnen

För nästan exakt sex år sen på dagen idag hände det något en varm sommarkväll.
Något så oväntat men också så vädligt tvunget och efterlängtat.
En början på något som skulle bli så mycket större än vad vi någonsin trodde. Då.
Ibland vet livet bättre än en själv.
Ibland är de saker som är fel, de som är mest rätt.

Jag är så glad att du vågade då. Att du tog det där steget där. Den där kvällen. Visade.
Jag minns varje sekund. Varje andetag. Allt som sen sas.
Tystnaden. Blickarna. Fnittret.
Så många gånger efteråt vi pratat om den där våren och sommaren.
Vi kommer aldrig glömma.

Men just den där sommarkvällen. Den...
Den första av de där dagarna som vi har som speciella.
Den blev viktig. Tur att du vågade.

Jag har älskat varje dag sen dess...




2 kommentarer:

  1. Åh gud Martina vad jag är glad för er skull <3 utan att ha träffat er. <3

    SvaraRadera