Om att inte ropa hej

Jag han knappt skriva att lugnet närmat sig och att jag hade hittat tillbaka i en bättre fas förren det vände tillbaka till kaos igen.

Nej inte kaos kanske, men fullt upp från jobb och hem till städ, mat, handel, tvätt, ja you name it!
Barn som testar till förbannelse och saknad av fotbollsplaner man.

Nu satt jag mig ner. Halv tolv. Helt fantastiskt. Snark!

Tänker för mycket i omgångar.
Saker och ting ändras. Till det bättre och till det sämre.
Saknar människor. Vimmerby-bor och bröder. Mycket. Så det kryper i mig.
Behöver lite lättsam äkta vara.

Älskar att solen hittat hit. Äntligen!!
Varmt och skönt så jag längtat ut ännu mer när jag stått inne i tvättstugan med det aldrig minskade berget...

Imorgon packar jag bilarna fulla.
Sen åker vi härifrån.
Bort, väck, byebye!
Tar midsommar lite i förtid. Helgen ska nämligen tillbringas på jobbet. Snark igen.

Är så trött så jag känner mig ledsen-fnittrig-slö.
Bäst att sova ett par timmar.
Så jag orkar i morgon. Jobba, hämta transport, barn och hästar. Åka och tävla. Landa i fejk-stugan och förhoppningsvis ha galet fint väder och dricka rose' och låtsas att man har en semester.
Jag behöver semester.
Jag behöver mycket, men mest semester.
Just nu.