Om att förvåna en själv

Jag ligger i soffan.
Klockan 21!!!
Migrän som smyger närmare. Och jag vill ju helst att den ska krypa bortåt.

Emilia är jättenöjd med sin dag.
Då är jag också nöjd.
Kvällstur ut till stallet där flickorna red på gräsbanan och gjorde det riktigt bra båda två!!
Tårta har man ätit och altanen på baksidan har rensats.

Men nu ligger jag här. Som en urvriden trasa och är ful-trött.
Och jag önskar att jag hade fem dagars ledig framför mig, precis som barnen. Men sånt håller vi inte på med. Studiedagar och ledigt på klämdagar.
Jobb jobb jobb.

Nu laddar vi inför Repans och Emilias tävlingsdebut i morgon kväll.
UTAN migrän!