Om livets goda

Jag skulle aldrig klara mig utan.
A L D R I G!!!

Och särskilt nu när våren med värmen och ljuset kommer. Då skulle jag kunna vara i stallet dygnet runt.
Det finns en miljon saker som jag verkligen älskar med hästarna. Minst.

Som lugnet de ger mig. Och all energin!
Lyckan i Emilias ögon när det går riktigt bra. Och känslan av att veta precis hur det känns för henne då!!
Att dela ett brinnande intresse med sina barn!
Att få vara ute i naturen. Att få använda varenda muskel jag har.
Att få planera, drömma och uppleva framgång och se resultat av många timmars träning.
Alla underbara människor som brinner precis lika mycket som vi gör.
Tränare som betyder massor.
Stallvänner, nya och gamla, som är helt underbara.
Art vara en del av en gemenskap som dom som inte är i det, någonsin kommer förstå.

Idag när vi var och hopptränade i Gamleby så red Emilia Fining en sväng när vi var färdiga.
Vi saknar honom så mycket...
Och när vi gick där i skogen, i den ljumma kvällen, där solen fortfarande höll i. När fåglarna kvittrade och Fining taktade fram så nöjd över att få komma ut en sväng.
På samma stigar som jag red när jag var lika gammal som Emilia är just nu. Då sköljer liksom känslan över mig.
Det här är det absolut bästa man kan göra.
Jag blir så glad i hela kroppen.
I själen.

Ja men faktiskt: häst ÄR bäst!!!