Möten, jobb, barn, möten, träningar, mer jobb. Ja ni vet ju ni som har familjer och jobbar hela tiden hur det kan se ut.
Jag vill vara med. Vara engagerad. Vill planera, bestämma, påverka och vara med överallt. Göra det mesta själv. Så det blir rätt och ordentligt gjort.
Leta häst. Prova häst. Hämta, lämna häst.
Men nu bromsar kroppen.
Illamående och lätt yrsel och trött som en åttioåring.
Dags att omprioritera. Vara med på det som är allra viktigast. Göra det som betyder något. Vem bryr sig om gruset i hallen mer än jag??
Lättare sagt än gjort. Men något måste ske. Hatar att må så här!!
Igår tog vi oss tid till Subway lunch.
Jag har inte hunnit ära lunch ens på flera dagar. Så det var gott och välbehövligt och en tjugo minuters date med min man är ju aldrig fel.
Även om vi sprang dit. Åt snabbt och passade på att göra ett till ärende på den trettio minuter långa lunchen så är det sånna små saker som att äta som jag verkligen måste prioritera nu.
O, om man ändå kunde klona sig!!
Nu ska jag äta frukost med mina arbetskollegor. Sen är rasten slut and life goes on...
(Martina, Johan o Jonas. Kan ni förstå hur mkt jag längtar till nästa helg!!)
Skickat från min iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar