Om att ropa hej lite för tidigt

Ja jag var visst lite snabb att säga att vi slapp...
De senaste 24 timmarna har varit ett kräk inferno utan like.
Först Johan efter son träning. (grattis laget till smittan) sen hann jag lagom lägga mig i sängen innan Loppan började kräkas.
Både hon och Johan höll på hela natten. Och runt kl fyra-fem bar det även dags för mig.

Fy fan vilket dygn vi haft!
Duktiga Em, Ed och Max som stått ut hela dagen.
Men nu har det vänt och vi är trötta och matta. Och kanske är det någon annans tur i natt, el så får vi sova. Jag ropar inte hej den här gången...