06 november, 2011

Om att trösta sig

Jag säger ju det!

Man ska inte ropa hej innan...hästen är i transporten.
Men ingen blev ju skadad och transporten är som tur är hel och det känns ju skönt att det inte var vår egen häst som förstörde våra fina transportskydd...eller något sånt!

Men tomt släp dit, och tomt släp hem blev det. Det gick liksom inte hur gärna vill än ville och hur vi än försökte.
Men den lediga dagen och vår dyrbara tid försvann och så gjorde för mycket onödiga bensinpengar också.

Men nu står fylld fläskfilé i ugnen och Johan har gjort crème brulee, och tills dess tänker jag sitta i soffan med de andra och trösta mig med julsmaker.
För lite synd om oss är det allt sån här dagar.
Och då kan kanske en och annan skumtomte eller glögg doppad pepparkaka kan trösta en lite...

1 kommentar:

  1. Hoppas ni fick tröst!! Visst är det skit när det inte blir som man vill!

    Gud så sugen jag med blev på lite tröst nu ;-)

    Hoppas det är bättre idag!
    Kramar

    SvaraRadera