Om att andas lättare

Man vaknar. Man går upp.
Man är i god tid och man har inga större planer för dagen. Mer än att tvätten ska tvättas, nån ska till tandläkaren och att alla barnen ska få mat.
Ibland är sådana dagar guld värda. Och idag har jag en sån dag.
Inte så fasligt med tider att passa och inga långa mil att köra.
Känns ju nästan fantastiskt.

Sovmorgon är ju -tyvärr- inget vi håller på med i det här huset. Utan Max, Loppan och jag är uppe. Vi gick upp samtidigt som pappan som skulle jobba. Och nu sitter vi i våra finaste morgon frisyrer och kollar in Rorry Racerbil, Fåret Shaun och de andra bollibompa kompisarna.

Och jag tänker och längtar och hoppas att J får ta några semesterdagar. För isåfall ligger jag i en säng om ungefär precis en månad och behöver inte gå upp innan jag absolut vill. Och jag är trött fast pigg och så där fnittrig och extra kär och har en lätt längtan till en stor frukost buffé och kan ligga kvar hur länge jag vill och bara titta på honom som är min, och fläta fingrarna i varandras och bara vara en hel helg med just honom och prata om allt och inget, på ett ställe som bara skriker vila, sömn, kärlek och energi boost.
Och massor av god mat får man hoppas...
Och.
I can´t wait!!!


...men det känns lite i magen att jag inte träffat mina mamma date flickor och deras små bus på ett tag... Och ni ska veta allihopa att jag saknar er. Nästa vecka. Hoppas ni har tid med mig då! Nån dag...På ÖF eller en onsdags träff. Det ser jag fram mot!