Om att ta vara på tiden

Det är Lördag kväll.
Vi har många procent av familjen på annat håll.
J jobbar och jag har stalljour.
Men solen skiner och det är riktigt varmt.
Det är nästan bara vi här i stallet.
Aggis står upp i vagnen och ropar efter Emilia som rider en av alla hästarna för kvällen.
Fåglarna sjunger och det blåser nästan inte alls.
Så trots att så många jag hjärtar är någon helt annanstans just nu, finns det inget ställe jag hellre skulle vilja vara. Än hos mina älskade hästar!