Om att antagligen vara dömd

...till en höst med evig sjukdom.
J får stanna hemma med Lopp tills lunch då storasyster tar över tills jag kommer hem.
Förskylning efter förskylning som avlöser varandra och nu ger jag upp hoppet och en helt frisk familj den här hösten.

Små ljusglimtar finns det dock!
Och en sådan blev det igår kväll då Emilia och Repan gjorde ett härligt pass på ridbanan. Men energi i stegen och en mycket tuffare ridning än tidigare. Igår gjorde Repans luftsprång inre Emilia någonting. Hon drev bara framåt, framåt och när vilda vita kastade sig uppåt och framåt och tvärstannade. Ja då gjorde Emilia inte mer än tillrättavisade och red framåt. Helt fokuserad!
Vilken skillnad. Och hon är så fin den där vita!! Å så fin. Och flickan därpå, men rätt inställning och beslutsamhet...
Japp, en ljusglimt! Helt klart!

Nu ska jag cykla till kontoret. I morgonsol! Ljusglimt det med.

Om en grabbkväll

Hos oss händer det så mycket nu. Förändringarnas vindar blåser i alla dess väderstreck!
Men mer om detta en annan dag!
Men bloggen har inte prioriterats så vidare värst som ni märkt.

Men igår så prioriterades pojkarna i familjen Lundin -och Lindekrantz!
Mammor tog med pojkar till Astrid Lindgrens Värld!
Där jobbar en av mina allra bästa vänner och det var så härligt att se vad det är hon lägger sina arbetstimmar på!
Vi startade med en fantastisk god middag (med filé från Johans morbrors gård!) och en härlig dessert!
Sen bar det ut i rövar-skogarna och en helt otrolig teater fängslade pojkarna i en och en halv timma.
Dom satt prick stilla -med några undantag för att hålla för ögonen då det var lite läskigt.
Skådespelarna var såå bra och vi både skrattade och blundade och hejade på när Borka och Mattis slogs om borgen!
Trots kyla och duggregn var det en väldigt härlig kväll. Och på fredag ska vi till Vimmerby igen, fast utan barn och Ronja Rövardotter. Men med Lindekrantz och träffa den där bästa Vimmerby-bon. Med vin dessutom!
Lovely!
Nu kontorsjobb!

(bilderna är inte av någon kvalité alls, mörkt och regnigt är inte en i-phone kameras bästa förutsättning. Men iaf ett inlägg med bilder är ju lite bättre trots allt)

Om att ha en glädjetopp

Efter ett par tunga hästmånader känns det som det vände lite idag.
Även om det bara var en clearround tävling på hemmaklubben så var det iallafall en början på något vi saknat så mycket.
Duza har ju inte tävlat förut med debuten gick galant!
Med oss hade vi världens minsta hästskötare som plötsligt sa -"Nannes hoppa!!!" så att hon har fattat grejen råder ju ingen tvekan om.

Nu är Johan och Emilia på väg efter kinamat, och vi ska fira att vi har ännu en tioåring i familjen - även om han inte är hemma idag- men mer om just honom kommer i ett senare inlägg under dagen.
Nu ska jag bara njuta av att dagen så här långt varit fantastiskt bra!

Om att vara tidigt ute

Godmorgon!!!
Dags för Emilia och Duza att prova på tävling!!!!

Om att ha fått snö

Bästa bästa bruna ponnyn levererade, som hon numera allt som oftast gör, på kvällens hoppträning.
I släpet hem fick hon ha på sig tjocka täcket, för nu provar Kung Bore sina snökanoner!!
Lite väl tidigt för min smak, och lite jobbigt att köra hem med vinterdäck på både bil och hästtransport.
Men min chaufför körde så bra, trots skräck i ögonen och med det en fasansfull blick, men man kan inte vara snyggast jämt, och det kanske ingen av oss bar ikväll -på detta bildbevis-!

Men hem kom vi, och nu är det natt för oss i Lundinska huset.

Om att ha så svårt för det första

Även om jag älskar mat - vilket man kanske inte kan tro då jag slarvar sjukt mycket med just detta, fast det skyller jag mer på tidsbrist och dåliga prioriteringar än något annat- så har jag SÅ svårt med det där första målet.
Jag brukar aldrig äta innan jag går till jobbet, och framåt tio när fm fikat stundar är jag så hungrig att det bränner i magen.
Så idag efter att jag gett hästarna sitt så bestämde jag mig för att åka hem och ÄTA FRUKOST!!!
Men det går trögt ska jag lova.
Trots god yougurt och Paulins goda supermusli så tar det tvärtstopp.
Nja, det där med tidiga måltider är svårt.
Frukost framåt tio på jobbet eller utan tidspress på helgerna vid köksbordet eller på hotell -lyx-, det mina vänner, det är en frukost som passar mig bättre.

Om vår lilla tokstolla

När man ska låna sin storebrors träningströja, och sen försöka ta på sig den... Ja då kan man lätt fastna!

Så söt så man dör lite.

Om min goda övertalningsförmåga

Direkt efter jobbet skjutsade Johan ut mig till stallet. I grått duggregn red jag min trotsiga vita, idag med en del tonårsfasoner från hennes sida, tillsammans med Emilia och Duz.
Iskalla cyklade vi hemåt i regnet när mörkret föll på och Eddie gjorde oss sällskap från en kompis på vägen.
Sen åt vi snabbt maten som stod på bordet, och NU: Fem i nio ligger ALLA i familjen i sina sängar!!
Sååå skönt!!
Lite tjat men nu ligger vi här!
Bästa stunden på dagen. Sooooova!!

Så nu ska jag helt måndags-nöjd lägga mitt huvud på någon som läser fiction's bröst och somna snabbare än han hunnit läsa en hel sida.

Godnatt. GODnatt!!

Om att starta i mörker

Dags för ännu en ny vecka!
Tiden går verkligen rasande fort!

Det är verkligen kolsvart när vi startar dagen 05.30 med ett besök ute i stallet hos flickorna.
Men nu är vi hemma igen och jag ska försöka duscha bort illamående och huvudvärk och förhoppningsvis sköljer vi av lite feber i samma veva.
Sen väntar en dag på kontoret med massor av förberedelser inför veckoslutet då det är dags för boendes höstfest!
Och dit lär tiden gå fort, så bäst att sätta fart direkt!

Hoppas ni får en härlig start på veckan!

Om en Söndag som vilken som helst

Här händer det verkligen inte ett dugg idag.
Har städat och plockat det värsta.
J är med de stora på fotbollscup hela dagen och jag och de minsta har varvat dagen med att rita, städa och titta på film.
Jag på dvd och dom på datorn.
Slött värre och bättre helger har skådats. Känns tungt inför en ny jobbvecka då inte helgen gett vad som krävs för att känna sig på topp på måndag morgon.

Men well, det blir fler helger. Och den här är ju inte slut än!

Om att vara sjuk

Jäkla baciller.
Migrän och feber. B l ä!!!

Pojkarna varvar kompislek med dataspel och Loppan leker häst (drillad? Ooh yes) med Emilia på gården.

Själv tillbringat jag dagen i sängen/soffan och grämer mig över allt jag borde få gjort....

Om att stirra döden i vitögat

Nja...
Nästan i allafall.

Jag är så trött att jag avlider.
Åkte direkt hem efter kvällens hoppträning med duktiga Duza. Vi som brukar stanna till nio tiden.
Men nu är klockan "bara" tio och jag ligger i sängen och kommer sova inom en kvart.
Tror det är jäkligt välbehövligt.
Ögonen är liksom på väg att stängas av sig självt....

ZzZzZzZzZzZzZz

Om att ta steget ut

Idag lämnade jag kontoret och klev ut i verkligheten.
En hel dag i informationstältet tillsammans med min vapendragare.
Bästa Betsy!!

Det har blåst och varit riktigt kallt bitvis. Men det har också varit mycket gapskratt, många roliga -äkta- marknadsknallar (tack gode Gud för dom - hur får man upp ett tält utan deras hjälp????-) och förhoppningsvis många som blev nyfikna på vad vi hade att informera om!

Nu väntar nattning av de minsta, en sväng till fotbollsplanen för att hämta de mellersta och sen hem och sova för mig och detsamma för de största!!!
Johan väntas inte hem förrän sena natten. Sista matchen docl på ett tag nu.
Jag skulle ljuga om det inte är en lättnad...

Om att vara så säker

Kvällen avrundades i stallet.
Äntligen fick jag rida min vackra vita igen!!
Och OJ vad jag tycker om den hästen!!
Så mycket strul det varit med henne de senaste månaderna, men jag känner nu mer än någonsin att det inte spelar någon roll och att även om vägen dit vi ska blir annorlunda och därmed säkert längre än planerat så gör det INGENTNG!!!
Hon är så perfekt och egentligen kanske mer en Martina-häst än någon annans... Men vi är helt överens Emilia och jag.
Bättre häst kunde vi aldrig fått tag i.
Älskade tokiga Repan!!

Om världens bästa matleverantör

Loppan och pappan kom till kontoret med lunch till mig.
Tack snälla bästa ni.
Allt som oftast glömmer jag ta med mig lunch, men ibland -som idag- även frukost... Och DÅ är jag galet hungrig vid lunchtid.
Vilken tur att jag har världens bästa lunchleverantör inte allt för far away då...
Och så kan jag passa på att gosa lite Loppan-kärlek samtidigt.
Och få hjälp med alla viktiga papper....

Om att vara alldeles måndags-matt

Å hej och hå.
Ibland är verkligen måndagar de allra segaste, och så idag.
Det har ju gått i en rasande fart och jag startade redan kvart i sex ute i stallet, och vad är väl bättre än en trekvarts timma hästtid på morgonkvisten??
Men nu när jag landad hemma och precis slängt i mig en portion pasta -samtidigt som jag har telefonsamtal med jobb nr två- så känns måndags-mättnaden total.
Och jag är faktiskt riktigt superglad för att jag har en man som har tio procent kvar efter att han gjort sitt arbete och därför ibland har lediga dagar mitt i veckan. Tillexempel i morgon!
Så nu kommer jag ta det ovanligt lugnt och "bara" natta barn och städa två badrum.
Resten lämnar jag till Mr Ledig att ta hand om på morgondagen när jag sitter på kontoret igen.

Men nu...mest måndags-matt!

Om att fortsätta i samma spår

Hästar hästar hela dagen.
Bästa hästarna dessutom!!
Agnes och jag sov till halv TIO (!!!) i morse så vi hade hur mycket energi som helst när vi startade dagen.

Duza hoppades hemma på gräsbanan. Helt otroligt fint och Emilia ville helst aldrig sluta rida idag.
Repan fick skritta och skötte sig riktigt bra.
Agnes har varit med hela tiden och har trots feber varit glad hela dagen.
Vi han också åka och se prisutdelning där någon väldigt välförtjänt fick en andraplats. Så roligt.

Nu ska här sovas, gott gott.
Det där med att sova det gillar ju jag. Mycket!

Om tio timmar häst

En heldag med många transportmil, ett kärt återseende och väldigt trevliga terapeuter som hjälpte mig ta ett viktigt beslut.
Repan är hemma igen.

Jag och Emilia ska tillsammans sätta igång henne och så får vi se vart framtiden tar oss.
Min älskade häst!!!

Duza briljerade när vi efter hemkomst körde ett markarbetspass med mkt bommar med henne.
Våran lilla super-ponny! Emilia var -med all rätt- jättenöjd!

Nu väntar soffan med allt sedvanligt Lördags-gott.
Men det bästa idag är helt klart att hon är tillbaka där hon ska vara. För alltid!
Repan-Pepan!!

Om att göra sånt man älskar

Som att sitta på en iskall läktare och titta på när världens bästa dotter rider söt-ponnyn på hoppträning för världens bästa instruktör.
Som att lära sig nya saker på jobbet och tills nästa gång veta exakt hur man löser saken utan att behöva fråga, ringa och be om hjälp!
Som att få besök, på samma arbetsplats, av en underbar tioårig som håller mig i handen när vi har sällskap hem och som öppnar dörren när jag ska åka igen och ropar -Jag älskar dig! efter jag stängt grinden.
Som att äta -om än alldeles för kort- lunch med världens finaste tjejer som jag saknat så det gjort ont i social nerverna, men tiden är alltid så knapp...

Det är vad jag gjort idag.
Och därför är jag alldeles mjuk och varm i själen när jag efter en skål med yoghurt, valnötter och honung kommer dråsa dödstrött ner i min mjuka säng.

Det är sådana här dagar jag älskar!

Om att värma sig

Premiär för sockar!
Kallt kallt kallt!
Även nu i kväll. Tre grader bara när vi åkte hem från Duza klockan sju. Jättekallt!

Men lite bönder på teve, två små prinsar på varsin sida i soffan. Varmt te och så sockar på fötterna. Det värmer!

Nu sover barnen och jag ska försöka orka stappla upp i duschen. Men sängen lockar rejält.
Bäst att studsa upp innan jag somnar redan här i soffan...

Om att önska er en bra dag

Själv är jag på väg till jobbet med min snygga privatchaufför!
Skönt att slippa cykla.
3 grader varmt. (kallt)

Om att ha hittat balans

Ja iallafall tillfälligt.
Lång jobbdag! Cykla iväg i mörkret innan klockan sju i morse och kom hem strax innan klockan fem - lagom till dukat bord.
Det där älskar jag.
Sen har jag bara gosat med Loppan medan Eddie och Max varit med kompisar och suttit vid datorn.
Emilia är frisk igen och har spenderat dagen med Duza.

Nu ligger pojkar och bebis och sover och Emilia och jag tittar på alla skit-serier på teven.

Det är SÅ länge sen jag hade sådana här kvällar.
Inget far och fläng och inte någon stress till affärer eller några träningar.
Inget tvätt att vika. Bara en snabb sväng med dammsugaren!
Så skönt!!
Man behöver bara få sitta ibland.
Johan slutar ju ett par timmar innan mig och hinner röja av det värsta innan barnen kommer hem och så laga middag. Sen åker ju han på fotbollsträning så fort jag kommer innanför dörren, men när det är så här lugna kvällar är det helt ok att köra kvällsrutinerna helt själv hela veckan.

Bäst att passa på att njuta. Det svänger ju snabbt här i huset, så det gäller att passa på har jag lärt mig.

Men i kväll är lugnet en bra balans mot full fart hela dagen på jobbet!